Björn Wästerlunds analys av Modo Hockey 2013-14

Modo Hockeys koncernredovisning 2013-14. Foto: Mikael Johansson

Modo Hockeys koncernredovisning 2013-14. Foto: Mikael Johansson

Ett par veckor efter att Modo Hockey redovisat ett positivt ekonomiskt resultat för verksamhetsåret 2013-14 har Björn Wästerlund nu gjort en djupdykning i årsredovisningen. 

Här följer Björns analys:

Inledning
En text som i övrigt kommer att gå i en ganska positiv ton får tyvärr påbörjas med lite gnäll. MoDo har under lång tid legat i absolut toppklass när det gäller den ekonomiska redovisningen i serien samt att faktiskt publicera den i tid innan årsmötet. I år lades den ut på hemsidan någon timme innan årsmötet. Utifrån perspektivet att ett av årsmötets uppgifter är att besluta om ansvarsfrihet för styrelsen är det helt enkelt inte ett godkänt agerande av tjänstemännen och i grund och botten är det ju ett ganska svårförståeligt agerande när den årsredovisning som faktiskt låg där pekar på en enorm arbetsinsats av samma tjänstemän och att det faktiskt i många avseenden finns tecken på en ljusnande framtid för koncernen. Svårförståeligt, när huvudbudskapet är positivt och det funnits en del negativa och tveksamt underbyggda påståenden om ekonomin bland annat på ledarplats i lokaltidningen.

Nu är det ju dock fortfarande så att MoDo publicerar den, gömmer inte undan den, kräver inte att man som medlem ska maila in till kansliet för att få den eller dyka upp på årsmötet för att få den i handen. Den typen av agerande existerar faktiskt fortfarande inom en organisation (SHL) som har en mycket hög svansföring kring sin självbild och vad man bidrar med till sina supportrar, sponsorer och de skattekronor man gör anspråk på av sina hemkommuner. Att då bete sig på det sätt som exempelvis Färjestad och Linköping gjort i åratal nu är under all kritik. Enligt mitt sätt att se på saken går det inte att se på dem på annat sätt än organisationer som kidnappats av gamla spelare och ryggdunkande tjänstemän som inte vill ha någon insyn, men likt fågelungar skriker efter ökade bidrag i form av skattekronor. Finns det inom en snar framtid möjlighet att delta i någon form av liga där dessa lag inte ingår eller att de imploderar sportsligt och blir nedflyttade tror jag det vore mycket hälsosamt för MoDo och andra mer seriöst skötta klubbar. Detta påstående är baserat på att samma klubbledare också haft en tydligt menlig inverkan på SHL:s förmåga att generera intäkter då orimligt stort fokus legat på att hindra attraktiva lockoutspelare, öka den gemensamma kostnadsmassan för anställda domare och tekniska leksaker samt som kronan på verket sitta och spendera en massa tid och pengar på att utveckla en ny Europaliga som i skrivande stund har en samlad årlig prispott på en tiondel av exempel MoDos årsomsättning, trots att man anlitat ett av Europas mest välrenommerade bolag för sports marketing för att sälja den.

Nya klubbar under detta verksamhetsår som valde att publicera sina årsredovisningar var Växjö, Örebro och Skellefteå som visar tecken på allt mognare organisationer, medan gamla Leksand, AIK och Frölunda till synes valde att gå åt andra hållet.

AIK
Ingen länk hittad

Brynäs
Årsredovisning 2013-14

Frölunda
Ingen länk hittad.

Färjestad
Ingen länk hittad – påstås göras tillgängliga en vecka före årsmötet.

HV71
Årsredovisning 2013-14

Leksand
Ingen länk hittad – aktieägare i IdrottsAB uppmanades kontakta kontoret.

Linköping
Ingen länk hittad och ingen information hur man kan få tag i den.

Luleå

Årsredovisning 2013-14

MoDo
Årsredovisning 2013-14

Skellefteå

Årsredovisning 2013-14

Växjö

Årsredovisning 2013-14

Örebro
Årsredovisning 2013-14

Nog om detta, då det finns en risk att jag slår tangenter genom tangentbordet om jag fortsätter utveckla mina tankar i skrift om de skarpa hjärnorna och listiga affärsmännen vid Klarälven och Stångån.

Förvaltningsberättelse
Ordföranden Tomas Byberg blir allt mer varm i kläderna när det gäller att sammanfatta verksamheten och peka ut förbättringsområden för framtiden. Hans text rekommenderas om man vill ha en bra koll på vad som komma skall och hur man såg på vissa interna händelser under året. En text skriven på det här sättet ser på medlemmar och övriga intressenter som vuxna människor, som man måste ha med sig på tåget om framtiden ska se ljusare ut, sportsligt och ekonomiskt.

Den sportsliga delen av förvaltningsberättelsen är skön att läsa, även om a-laget inte nått längre än kvartsfinal sedan guldet 2007 så är MoDo en bred verksamhet, en stark kulturell institution som garanterar ett starkt stöd i närområdet. Om döttrar kan spela i ett av Sveriges bästa hockeylag såväl som söner blir relevansen av verksamheten tydligare för fler människor. Om supportrar kan följa spelare genom juniorlag som är bland Sveriges bästa, fram till a-laget blir de känslomässiga banden starkare. Om orten och närområdet klarar av att vidmakthålla kulturen i stort har vi en konkurrensfördel gentemot orter där konkurrensen om idrottsintresset är hårdare och ishockeyn historiskt aldrig varit särskilt stor.

Det är också glädjande att såväl ordföranden som VD allt tydligare pratar om arenabyggnaden som något som måste generera mer intäkter – något av en käpphäst i de här texterna genom åren. Det är arenabyggnaden som är vår största tillgång, det är den vi sitter med fortfarande niosiffriga lån för och den står faktiskt i en stadskärna som under de senaste åren blivit allt mer attraktiv och exploaterad. Det ska helt enkelt gå att göra något.

Resultaträkning
Nettoomsättningen i koncernen minskade med 7,9 Mkr (från 138,7 Mkr till 130,8 Mkr), något som skulle kunna se ganska oroande ut, men som jag ser det finns det ett antal faktorer som sammantaget ger en fullgod förklaring till detta. Ett sjunkande publiksnitt och en slutspelsmatch färre hemma.

Den ideella föreningen minskade sin omsättning från 105,0 Mkr till 95,7 Mkr, vilket innebär att arenabolagsdelen av koncernen både i relativa och absoluta tal måste ha ökat sin omsättning. Det är en utveckling jag vill se, men helst utan minskning av de absoluta talen i den ideella föreningen i fortsättningen. Det verkar också som att fjolårets rekordsiffra för souvenirförsäljningen på 6,9 Mkr har omvärderats neråt till 4,6 Mkr och under detta år fortsatte den ner till 3,0 Mkr. Den är inte helt tillfredsställande, men marginalen verkar inte heller vara så fantastisk på detta område. De centrala avtalen med intäkter från SHL är ett återkommande sorgebarn, från 2011-12 till 2012-13 ökade denna del av intäktskakan endast från 23,3 Mkr till 23,5 Mkr. Hur mycket denna del av kakan stod för under 2013-14 får vi vänta med till SHL AB fått in sin årsredovisning till Bolagsverket med att fastslå, men min bild är i alla fall att SHL spelat ut sin roll och i första hand har en subventionerande roll till lag i serien med ett svagare varumärke. MoDo, liksom Leksand, Brynäs, Frölunda och stockholmslagen år dela med sig av intäkter till lag från orter med kort historia och avsaknad av supportrar över hela landet genom att delta i denna modell. Ett önskemål från min sida är att publikintäkter och ”intäkter från samarbetspartners” återigen börjar redovisas i årsredovisningen. Båda dessa uppgifter fanns löpande i årsredovisningen fram till och med säsongen 2008-09.

Omsättningsutveckling

Omsättningsutveckling

Souvenirförsäljning

Utveckling souvenirförsäljning

På kostnadssidan finns det verkligt stora att rapportera i denna årsredovisning. Jag hade förväntat mig att personalkostnaderna skulle gå ner, jämfört med säsongen 2012-13 baserat på de personalnedskärningar som gjordes för över ett år sedan, vilket de också gjort med cirka 5,5 Mkr i koncernen, men den verkligt positiva överraskningen är att i stort sett alla kostnadsposter: råvaror & förnödenheter samt övriga externa kostnader också har haft betydande nedgångar under den gångna säsongen. Det går verkligen inte att säga att man från MoDos sida inte försökt att vända på alla stenar. Totalt sett har man kapat 13,6 Mkr, eller 9,8 % av kostnaderna från en säsong till en annan. Det är en mycket svår sak att göra och alla inblandade förtjänar ett stort beröm.

Lokaltidningens artikel och framför allt rubrikval efter årsmötet är tyvärr ett journalistiskt haveri – att påstå att föreningen ”visar plusresultat – tack vare NHL” är både missvisande och lätt hånfullt mot ett intervjuobjekt som faktiskt lägger fram alla fakta för en journalist som aktivt väljer att inte lyssna och istället hoppas på att hans läsare är lite lätt obildade. Att skänka bort två stora spelartalanger för cirka 2 Mkr (eller 1,5 % av omsättningen) borde i första hand vara en realisationsmässig förlust om spelarkontrakt redovisats på samma sätt som i Allsvenskan i fotboll (eller vilken europeisk fotbollsliga som helst). Att verka i sporten ishockey med en aktör som NHL innebär i praktiken oftast förluster om man utvecklar egna och andras spelare, även om det strikt balans- och resultaträkningsmässigt inte framgår i det sätt som svenska ishockeyklubbar idag redovisar detta. Undermåliga företrädare i Svenska Ishockeyförbundet och Internationella Ishockeyförbundet orsakar svenska klubbar skador på tiotals miljoner kronor per år när kontrakt med värdefulla spelare får avslutas i förtid tack vare framförhandlade avtal med NHL. Robert Häggs kontrakt hade gått ut, Viktor Löövs hade ett år kvar. I bästa fall täcker den sammanlagda summan för dessa två spelare en ersättning för en av dem. Nä Per Börjegren – i kombination med rubrikvalet tycker jag att det där var inte ett bra journalistiskt hantverk.

Räntekostnaderna krympte under den gångna säsongen från 6,0 Mkr till 5,3 Mkr, själv har jag drivit linjen i de här texterna genom åren att de inte är något gigantiskt problem – problemet är snarare ett undermåligt utnyttjande av en stor underhållnings-, affärs, och kontorsbyggnad i ett centralt läge i en allt mer attraktiv stadskärna. Ränteläget är nu gynnsamt och amorteringarna av skulderna tickar på. Jag ser alltså ingen anledning att revidera min tidigare uppfattning om detta.

Kostnadsmassa

Utveckling kostnadsmassa

5,3 Mkr i räntekostnader motsvarar även detta år cirka 4 % av den totala kostnadsmassan. Personalkostnaderna är 72,3 Mkr, eller 55,6 % av koncernens kostnader. Proportionerligt håller sig båda dessa kostnadskomponenter ungefär på samma nivå, men i absoluta tal är bägge avsevärt lägre än ifjol.

Jag noterar även att min motion från ifjol om bolagisering av föreningens elitverksamhet resulterade i en utredning som avslog detta och istället väljer att fortsätta arbeta med en mycket svag soliditet (1 % av balansomslutningen) i en ideell förening. Jag har i skrivande stund inte lyckats få ut de motiverande punkterna för detta beslut, men jag kan tänka mig ett antal officiella som inofficiella förklaringar. En aktiebolag kommer rimligen att få det svårare (borde vara omöjligt) att tanka ut allt högre kommunala subventioner för verksamheten – personligen är jag inte stolt över den här delen av föreningens nuvarande verksamhet. Dessutom ska det sägas att man faktiskt har startat ett obligationslån som dragit in cirka 3,5 Mkr – så ett aktivt intresse för den fortsatt mycket svaga finansieringen av koncernens verksamhet existerar absolut, men jag delar inte styrelsens optimism för att fortsatt bedriva elitverksamheten med ett ej synliggjort värde i en ideell förening. Ett värde som, om man raljerar lite grann, ju enbart uppskattas av de 40-50 årsmötesdeltagarna. Jag hoppas att kaffet och fikat smakar, samt att jag ska besöka det någon gång – nu är det 27 raka årsmöten som medlem i föreningen utan besök för min del.

Skönt är dock att, som jag uppfattade det, gnället om belastningen av att äga sin arena nu har avtagit väsentligt jämfört med innan det nya subventionsavtalet med kommunen kom på plats. Örnsköldsviks kommun stöttar fortfarande inte lika mycket som Skellefteå eller Växjö kommun gör, men det hade närmat sig det motbjudande att fortsatt påstå att det självvalda arenaägandet är en belastning. Smakfullt att de påståendena faktiskt är borta ur årsredovisningen nu.

Kostnadsmassans komponenter

Kostnadsmassans komponenter

Personalkostnader

Personalkostnader

Balansräkning
Efter fjolårets lilla ökning i den räntebärande skuldmassan från 153,8 till 155,8 Mkr (bland annat lånet från kommunen) är det en mycket skönare syn att i år se denna siffra vända brant neråt igen, från 155,8 till 147,2 (Not 14). Vi närmar oss alltså för första gången sedan tiden i Kempehallen en situation där de räntebärande skulderna kommer att vara mindre än en årsomsättning inom 2-3 år om inget oförutsett inträffar.

Även om vi adderar de skulder som ej är räntebärande, såsom upplupna kostnader och förutbetalda intäkter så syns det tydligt brott neråt i skuldmassan (från 188,5 Mkr till 182,1 Mkr = – 3,3 %). Jämför vi en annan aspekt, med en så kallad storklubb som HV71 så har MoDo en beviljad checkräkningskredit på 2 Mkr som i dagsläget ej utnyttjas överhuvudtaget (- 0,7 Mkr från ifjol), detta medan Jönköpingslaget efter sin konsumtionsfest med spelarmaterial under den gångna säsongen har en utnyttjad checkräkningskredit på 16,2 Mkr (+ 5,5 Mkr på en säsong). HV71 har då enbart 1,6 Mkr i kassa och bankmedel. HV71 fick denna beviljade checkräkningskredit höjd under säsongen till 21 Mkr från 11 Mkr – en smått hysterisk åtgärd som bland annat möjliggjorde en konkurrens om spelare som inte betalades med något annat än ökad skuldsättning för HV71. Vill man vara såpass elak som jag är kan man därmed säga att HV71 sommaren 2014 är ett korthus som helt lever på kreditgivares välvilja. På skuldsidan för MoDos del får vi dock hoppas att musei- samt Visitor Centre-bygge kommer igång och färdigställs under säsongen.

Resultat

Resultat

Utveckling av Eget Kapital

Utveckling av Eget Kapital

På tillgångssidan tickar värdet på arenan stadigt neråt, nu är det nere på 147 Mkr, men kommer troligen att öka litet efter de ombyggnationer och investeringar som nu skall göras i arenabyggnaden.

Det har redan nämnts, men i relation till vissa så kallade ”storklubbar” är MoDo en klubb som så långt möjligt ser till att ha pengar på banken innan man värvar spelare. I relation till tidigare nämnda HV71 (1,6 Mkr) så har MoDo nu 3,9 Mkr i kassa och bank efter avslutad säsong. Mer om denna utveckling i den stycket om kassaflödesanalysen. Arbetet med att öka finansiering genom ett obligationslån är också något som sänker risknivån i hur vi finansierar våra tillgångar. Obligationslånet innebär finansiering från supportrar och sponsorer, som alla har ett starkt underliggande intresse av att MoDo överlever. Den viljan är helt naturligt svagare hos banker och hoppas man på lån från kommunen är finansieringen utsatt för en ”demokratisk risk” där politikerna som beviljar nya lån kan bli bortröstade. Jag gillar obligationslånet och hoppas att det görs tillgängligt för supportrar med olika storlekar på sin privatekonomi.

Kassaflödesanalys
Ifjol var jag lite småsur över situationen att så mycket fokus lades på kommunens lån för att ”rädda likviditeten” när i princip ingen tittade på den stora ökningen av utestående kundfordringar, i moderföreningen hade de då ökat med 10 Mkr på ett år. Att finansiera sina kunder är dyrt och hade detta hållits i schack så hade aldrig kommunens lån ens hypotetiskt behövts för att ”rädda” någon likviditet. I år har också dessa kundfordringar tryckts ned med 6,2 Mkr från ifjol. Sådana här saker handlar till stor del om rutiner och kontroll av kunder, till viss del om otur med kunder som inte lever upp till sina betalningsåtaganden, men klart är att MoDo inte har råd att finansiera nästan en tiondel av den omsättning man skapar genom försäljning till kunder och låta kunderna slippa betala. Koncernen har nu levererat positiva kassaflöden (= mängden likvida medel i kassa och bank har ökat) under tre raka säsonger, under den senaste säsongen kunde dessutom detta kombineras med stora amorteringar och andra slags skuldminskningar. Detta är nog den absolut starkaste indikationen på att skeppet är på väg att vända, om det inte redan gjort det.

Noter

      • Medeltalet antal anställda under året sjönk faktiskt inte, men det får antas att siffran 101 (+ 1) innehåller en större mängd deltid och möjligen också en större andel yngre medarbetare med lägre löner än de tidigare anställda. Annars skulle det vara svårt att få ihop detta med de totalt sett lägre personalkostnaderna.
      • Skatterådgivningsposten är fortsatt stor, om än nedåtgående (498 tkr, ned från 659 tkr) och det skär lite i ögonen att en så kallad ideell förening ska ha dessa stora problem med skattehantering. Men det finns många dimensioner på den frågan. Skatteverkets önskemål om spektakulära mål är en av dem.

Sammanfattning
Jo, men visst ljusnar det. Stora ansträngningar har gjorts på kostnadssidan, som resulterar i en avsevärt lägre risknivå, så länge som MoDo bibehåller sin SHL-status och ingen annan europeisk ligasatsning såsom CHL skulle lyckas ersätta SHL som den mest intressanta ligan för svenskar med ett intresse av klubbishockey. Det är viktigt att MoDo-ledningen har en vaken syn på den här utvecklingen även om jag personligen i dagsläget inte alls ser det som någon katastrof att MoDo inte deltar i den första upplagan av just CHL som grundande medlem.

I övrigt måste intäktssidan stärkas (den har hörts förut) och tecken på att detta kommer att bli fokus under kommande säsong med bland annat sänkta biljettpriser och ombyggnader i arenabyggnaden är tydligt. SHL:s sjunkande sportsliga status överlag är dock ett problem för alla inblandade och allt större slitningar inom detta så kallade samarbetsorgan är inte orimliga.

Jag är dock mycket mer trygg med nuvarande klubbledning än vad som varit fallet under en ganska lång tid bakåt. Dess problembeskrivning ligger väldigt nära min egen. Jag tror dessutom att klubbledningen numera har starkare personliga incitament att fortsatt leverera resultat för att själva kunna utveckla sina karriärer. Jag föredrar nog den lösningen framför tjänstemän som ska ”flytta hem”. MoDo ska nog inte vara en slutstation i karriären, vare sig på spelar- eller tjänstemannasidan.

Utveckling publiksnitt

Utveckling publiksnitt

Utveckling medlemmar

Utveckling antal medlemmar

Referensmaterial
Modo Hockey årsredovisning 2013-14: Länk
Modo Hockey årsredovisning 2012-13: Länk
Björn Wästerlunds genomlysning av årsredovisning 2012-13: Länk

Björn Wästerlund är aktiv på Twitter under användarnamnet @bjowas.

  1. Björn WBjörn W07-02-2014

    Häpp, jag ser nu att länkarna till årsredovisningen har fått länken till den här texten inbakad i url-n. Fixen Sie bitte, Herr Webmeister ?

    • Mikael JohanssonMikael Johansson07-02-2014

      Åtgärdat

Lämna en kommentar