Överraskande silly season

Modo började silly season 2015 med att värva Jonatan Bjurö samt Ludvig Nilsson. Ingen blev det minsta förvånad. Detta tillsammans med ett rykte om att Noah Welch skulle vara klar. Ett hett och trovärdigt rykte som hann med att bli betvivlat på grund av att det drog ut på tiden. Sedan tog det fart. I maj förlängde ikonen Per-Åge Skröder med två säsonger och veteranen Byron Ritchie presenterades med ett lika långt kontrakt. När dessutom Shaun Heshka presenterades i slutet på maj och centern Kyle Wilson i början på juni började jag höja på ögonbrynen. Modo har, för ovanlighetens skull, hunnit bygga en ny stomme på väldigt kort tid. 

Sedan blev Welch slutligen klar och därefter dundrade man på med att kicka ut Radek Smolenak och värva Bill Thomas. Som om inte det vore nog värvades backen Ryan Whitney två dagar senare. Per Svartvadet har verkligen överraskat under årets silly season. Det är inga okända spelare från ECHL eller norska ligan som värvats. Det är tungt meriterade spelare med erfarenhet av europeisk is.

Lagbygget har överraskat mig – och förmodligen många andra också. Att in på hösten försöka värva en PP-back eller en spelintelligent center har visat sig vara förgäves i flera års tid och äntligen har man lärt sig av läxan.

Modos centersida är i högsta grad intressant. Ritchie, Wilson och Pettersson har alla kompetens att leda produktiva formationer och det ska bli extremt intressant att se vilka spelare de får på flankerna. I och med att man har så pass kompetenta centrar ser det även lovande ut bland lagets ytterforwards. Skröder kommer förmodligen att återförenas med Ritchie. Till på det har man Haataja som i rätt omgivning kan tampas om skytteligatiteln i SHL. Thomas blir oerhört intressant att se, han har fin statistik karriären igenom. Utöver dessa tror jag att Possler tar nästa steg och får Victor Olofsson gömma sig bakom andra spelare blir hans vassa skott livsfarligt. Modo har material för tre starka formationer och får bygga en klassisk fjärdeformation med exempelvis Bengtsson eller Ottosson som center.

Backsidan ser, med Whitney värvad, någorlunda okej ut. De tre transatlanterna måste leda backsidan. Om dessutom Emil Djuse kan fortsätta sin fina utveckling samtidigt som Oscar Hedman hittar någon stabilitet i sitt spel kan det fungera. I övrigt har vi publikfavoriten, tillika säkerhetsrisken Nichlas Torp, Albin Carlson samt Dennis Persson, vilka samtliga håller låg SHL-klass. Mer intressanta är juniorbackarna Jesper Lindgren och Jonathan Léman, som båda har potential att ta en plats bland sex backar.

Sist ut är målvaktssidan, som är… spännande. Visst visade Adam Reideborn att han håller för SHL, men det var klasskillnad mellan honom och Linus Ullmark förra säsongen. Jonatan Bjurö är orutinerad och är såklart ett frågetecken. Det blir en helt ny situation för Reideborn att bli förväntad etta framför kassen och det finns inga garantier för att han ska bli en toppmålvakt i SHL.

Summa summarum är jag överraskad av Modos lagbygge. På ett positivt sätt. Jag glädjer mig åt att man varit ute i god tid och det ökar givetvis intresset för Modo Hockey. Hoppas att klubben kan dra nytta av detta när man letar sponsorer, säljer säsongskort och eventuellt letar efter ytterligare ett nyförvärv.

Lämna en kommentar