När ni läser detta sitter jag på semester, långt borta från datorn, i vår backtalang Robert Häggs hemtrakter i Gimo. Förhoppningsvis njuter jag mer av det än av att sitta hemma och skriva. Just nu har jag dock skrivit färdigt och tidsinställt detta inlägg, där jag berättar om varför Mattias Sjögrens nominering till Guldpucken är säsongens fjärde mest skrattretande ögonblick.

4: MATTIAS SJÖGREN NOMINERAS TILL GULDPUCKEN

Som ett av den svenska ishockeyns finaste priser är Guldpucken fyllt av prestige och en stor del av varje hockeysäsong. Bland tidigare mottagare hittar vi bland annat Peter Forsberg, Daniel och Henrik Sedin (som fick priset tillsammans) och Per Svartvadet. I år vann Jakob Silfverberg välförtjänt – men det är bland kandidaterna vi hittar det absurda.

Mattias Sjögren, som spenderade säsongsinledningen i AHL, kom hem till Färjestad och hann göra sex matcher innan han nominerades till ett av de finaste priserna en svensk hockeyspelare kan vinna. Sex. Matcher. Det beror till viss del på Guldpuckens nya, märkliga upplägg, där man nominerar en spelare varje månad… Men kunde man inte ha väntat?

Definitionen på Guldpucken är enligt Wikipedia ”Guldpucken är ett pris som delas ut av Expressen och Svenska Ishockeyförbundet till säsongens främste spelare i Elitserien i ishockey och Sveriges herrlandslag i ishockey.” Så då kan vi ju lägga till tre matcher som Sjögren spelade i Tre Kronor. Nio matcher räckte alltså.

Det är ärligt talat absurt att man inte ens kunde vänta en månad för att se hur Sjögren skulle producera under fler matcher, och resten av säsongen visade rent ut sagt idiotin i beslutet. Sjögren, guldpuckenkandidaten, gjorde nio poäng på 28 matcher och var -9 i plus/minusstatistiken. Föga imponerande för en sådan förmodad dominant.

Kandidaterna bestod av:

• Niklas Sundström
• Calle Järnkrok
• Jakob Silfverberg
• Mattias Sjögren
• Carl Söderberg
• Joel Lundqvist
• Jimmie Ericsson
• Nicklas Danielsson
• Robert Rosén
• Viktor Fasth

Utanför listan hittar man alltså spelare som, bara för att nämna några, Fredrik Pettersson, Mikael Johansson och Jonas Ahnelöv. Som alltså enligt Guldpuckens jury alla var sämre än Mattias Sjögren. Men som ni ser nedan så gäller det uppenbarligen att bara vara bäst i en månad. Efter det får man vara hur jävla dålig man vill.

En av de som fick utstå hårdast kritik var Guldpucken-juryns ansikte utåt, Expressens journalist Magnus Nyström. Än en gång letade jag upp några citat som var väl värda att visa upp:

”Sen han kom hem har Färjestad vunnit fem av sex matcher och han var en av de bästa i Channel One Cup.”

”Sjögren blev vald för att han var bäst i december.”

”Det var hård konkurrens även den här gången, men efter flera jurysamtal enades vi om Sjögren, som varit sensationellt bra sedan han kom hem från sin misslyckade sejour i Nordamerika.”

Även Mattias Ek, som också skriver på Expressen, bidrog med en personlig favorit:

”Det är redan ett gäng starka kandidater till Guldpucken vi har, tycker ni inte?
Färjestads Mattias Sjögren är nummer fyra och kan till en början verka vara lite av en skräll. Men vad har hänt med Färjestad sedan han kom tillbaka till Karlstad från USA? Jo, regerande mästarna ser ut som ett tänkbart mästarlag igen.”

Och så ska ni också få läsa juryns motivering till Mattias Sjögrens nominering:

”Mattias Sjögren gjorde comeback i Färjestad i december och han blev omedelbart ett lyft för de regerande mästarna. Färjestad har vunnit fem av sex matcher sedan Sjögren kom hem. Den hårt jobbande anfallspelaren har växt jämfört med i fjol. Han är mer intensiv i sin skridskoåkning, han går rakare på mål och han utnyttjar sin fysik bättre. Sjögren var dessutom en av de bästa spelarna i Tre Kronor när det blev seger i Channel One Cup i Moskva.”

 

För att det överlag kändes som en chansning, för att beslutet var dåligt underbyggt och rent ut sagt dumt,  och för att det är helt oförståeligt varför man valde just honom, så hamnar beslutet att nominera Färjestads Mattias Sjögren till Guldpucken härmed på en fjärdeplats i ”Säsongens mest skrattretande ögonblick”.